北薩米語 编辑

詞源 编辑

繼承自原始薩米語 *keaččëtēk

發音 编辑

動詞 编辑

geahččat

屈折 编辑

a-詞幹, hčč- gradation
不定式 geahččat
第一人稱現在時 geahčan
第一人稱過去時 gēhččen
不定式 geahččat 動作名詞 geahččan
現在分詞 geahčči 動作內格 geahččamin
geahččame
過去分詞 geahččan 動作出格 geahččamis
施事分詞 動作共格 geahččamiin
欠格 geahčakeahttá
現在時直陳式 過去時直陳式 祈使式
第一人稱單數 geahčan gēhččen gēhččon
第二人稱單數 geahčat gēhččet geahča
第三人稱單數 geahččá geahčai gēhččos
第一人稱雙數 gēhčče geahčaime geahčču
第二人稱雙數 geahččabeahtti geahčaide geahčči
第三人稱雙數 geahččaba geahčaiga gēhččoska
第一人稱複數 geahččat geahčaimet gēhččot
geahččut
第二人稱複數 geahččabēhtet geahčaidet gēhččet
geahččit
第三人稱複數 gēhččet gēhčče gēhččoset
同否定 geahča geahččan geahča
條件式1 條件式2 potential
第一人稱單數 geahčašin
geahčašedjen
geahčalin
geahčaledjen
geahčažan
第二人稱單數 geahčašit
geahčašedjet
geahčalit
geahčaledjet
geahčažat
第三人稱單數 geahčašii geahčalii geahčaža
geahčaš
第一人稱雙數 geahčašeimme geahčaleimme geahčažetne
第二人稱雙數 geahčašeidde geahčaleidde geahčažeahppi
第三人稱雙數 geahčašeigga geahčaleigga geahčažeaba
第一人稱複數 geahčašeimmet geahčaleimmet geahčažit
geahčažat
第二人稱複數 geahčašeiddet geahčaleiddet geahčažēhpet
第三人稱複數 geahčaše
geahčašedje
geahčale
geahčaledje
geahčažit
同否定 geahčaše geahčale geahčaš

衍生詞彙 编辑

延伸閱讀 编辑

  • Koponen, Eino; Ruppel, Klaas; Aapala, Kirsti, editors (2002-2008) Álgu database: 薩米語詞源數據庫[1], 赫爾辛基: 芬蘭語言研究院