komma
南非語 编辑
詞源 编辑
繼承自荷蘭語 komma,派生自法語 comma,派生自拉丁語 comma,派生自古希臘語 κόμμα (kómma)。
名詞 编辑
丹麥語 编辑
詞源 编辑
名詞 编辑
komma n (定单数 kommaet, 不定复数 kommaer)
- (標點)逗號
參考資料 编辑
荷蘭語 编辑
詞源 编辑
借自法語 comma,派生自拉丁語 comma,派生自古希臘語 κόμμα (kómma)。
發音 编辑
名詞 编辑
komma f (複數 komma's, 指小詞 kommaatje n)
派生詞彙 编辑
派生詞 编辑
法羅語 编辑
詞源 编辑
派生自拉丁語 comma (“逗號”),派生自古希臘語 κόμμᾰ (kómma)。
名詞 编辑
komma n(屬格單數 komma,複數 kommu)
- (標點符號) 逗號 (,)
變格 编辑
派生詞彙 编辑
芬蘭語 编辑
發音 编辑
名詞 编辑
komma
- (音樂) 逗號
變格 编辑
komma (Kotus 變格類型 10/koira,無層級變化)的變格 | |||
---|---|---|---|
主格 | komma | kommat | |
屬格 | komman | kommien | |
部分格 | kommaa | kommia | |
入格 | kommaan | kommiin | |
單數 | 複數 | ||
主格 | komma | kommat | |
賓格 | nom. | komma | kommat |
gen. | komman | ||
屬格 | komman | kommien kommainrare | |
部分格 | kommaa | kommia | |
內格 | kommassa | kommissa | |
出格 | kommasta | kommista | |
入格 | kommaan | kommiin | |
所格 | kommalla | kommilla | |
奪格 | kommalta | kommilta | |
向格 | kommalle | kommille | |
樣格 | kommana | kommina | |
變格 | kommaksi | kommiksi | |
具格 | — | kommin | |
缺格 | kommatta | kommitta | |
共格 | — | kommineen |
komma 的所有格形式 (變格類型 koira) | ||
---|---|---|
所有者 | 單數 | 複數 |
第一人稱 | kommani | kommamme |
第二人稱 | kommasi | kommanne |
第三人稱 | kommansa |
異序詞 编辑
德語 编辑
發音 编辑
縮約形 编辑
komma
冰島語 编辑
詞源 编辑
發音 编辑
名詞 编辑
komma f (属格单数 kommu, 主格复数 kommur)
- (標點符號) 逗號(,)
變格 编辑
派生詞彙 编辑
書面挪威語 编辑
詞源 编辑
名詞 编辑
komma n (定單數 kommaet, 不定複數 komma, 或 kommaer, 定複數 kommaene)
- 逗號(標點符號)
派生詞彙 编辑
參考資料 编辑
- “komma”在 书面挪威语词典中的解释。
新挪威語 编辑
詞源 1 编辑
發音 编辑
名詞 编辑
komma n (定單數 kommaet, 不定複數 komma, 定複數 kommaa)
派生詞彙 编辑
詞源 2 编辑
發音 编辑
動詞 编辑
komma (現在時 kjem, 過去式 kom, 過去分詞 komme, 被動不定式 kommast, 現在分詞 kommande, 命令式 kom)
- koma的另一種寫法
參考資料 编辑
- “komma”在 新挪威语词典中的解释。
瑞典語 编辑
發音 编辑
詞源 1 编辑
繼承自古瑞典語 koma,,繼承自古諾爾斯語 koma,繼承自原始日耳曼語 *kwemaną,派生自原始印歐語 *gʷem-。詞意「達到性高潮」可能源自come。
動詞 编辑
komma (現在時 kommer, 過去時 kom, 動名詞 kommit, 命令式 kom)
- 到、抵達、靠近
- (俚語) 達到性高潮
- 2021 March 12, Kristoffer Appelquist, episode 7, in Svenska nyheter [Swedish news][1], SVT1, 2:14:
- Om du inte vågar komma till sjukhuset så behöver du ju inte komma på sjukhuset heller, som jag alltid brukar säga.
- 如果你不敢來醫院,你顯然也不需要到醫院來,我傾向於這樣說。
- 2021 March 12, Kristoffer Appelquist, episode 7, in Svenska nyheter [Swedish news][1], SVT1, 2:14:
- (助動詞,komma att) 将
使用說明 编辑
- 與不定式的主動詞一起用於現在式(帶不定式標記),表達未來時。
- att tala (“說”) → kommer att tala (“將說”)
活用 编辑
派生詞彙 编辑
詞源 2 编辑
派生自拉丁語 comma,派生自古希臘語 κόμμα (kómma),源自κόπτω (kóptō, “我剪”)。
名詞 编辑
komma n
- 逗號(標點符號)
變格 编辑
komma 的變格形式 | ||||
---|---|---|---|---|
單數 | 複數 | |||
不定 | 定指 | 不定 | 定指 | |
主格 | komma | kommat | komman | kommana |
屬格 | kommas | kommats | kommans | kommanas |
派生詞彙 编辑
參考資料 编辑
西弗里斯蘭語 编辑
詞源 编辑
借自荷蘭語 komma,派生自法語 comma,派生自拉丁語 comma,派生自古希臘語 κόμμα (kómma)。
發音 编辑
名詞 编辑
komma c (複數 komma's)
延伸閱讀 编辑
- “komma”, Wurdboek fan de Fryske taal[2], 2011